Min meditations-resa (Del 2)

Mina upplevelser i meditationen...

Det dröjde inte länge förrän gråtandet övergick till något fantastiskt. Det var som att komma över en tröskel. Som att öppna grinden in till den hemliga trädgården. Här fanns och finns det mycket att upptäcka!

Här nedan följer det jag upplevt under meditation:

• Känslan av att sväva.

• Vibrerande känsla i kroppen.

• Vågor av energier och pirrande känsla i händer och fötter.

• Känslan av att ha hamnat någon annanstans (där jag mött andra människor) En supermärklig men mäktig upplevelse!

• Bilder, fotografier och korta sekvenser av både människor, byggnader och märkliga prylar jag inte känner till.

• Ljus (som om man står med ansiktet mot solen)

• En känsla av elektricitet (bästa ord jag kan beskriva det med). Som en chock som går igenom kroppen.

• Blinkande färger (mest blått och oftast i samband med känslan av "elekticitet")

• Symboler och former

• Ett lugnt sinne

Att jag intresserat mig för meditationen är inte en slump...

Jag har alltid varit en känslig varelse, och som barn var jag lättpåverkad av omgivningen. Det började egentligen som mest när jag fick mitt egna rum när jag var ca 8-9 år. Där kände jag av energier och vägrade sova där. Jag växte upp i ett gammalt hus med många minnen i väggarna. Byggt någon gång på 1800-talet skulle jag gissa.

Då var jag mest rädd, men idag skulle jag reagera annorlunda.

Det är också en anledning till att jag intresserar mig för meditation, inte bara för att stilla sinnet och få kontakt med mitt inre och själ. Utan också för att känna närhet och kontakt med nära och kära som gått över. För jag vill ha kontakt med det jag inte ser, oavsett om det är i mitt inre eller utifrån. För vi är energier, och som en av universums lagar säger så kan energi aldrig sluta existera eller förstöras - det omvandlas bara.

Jag möter mycket bilder när jag mediterar, mycket bilder på människor jag inte kan placera eller någonsin sett. Dock är jag fortfarande i stadiet där jag inte får grepp om det än, men det är alltid välkommet och spännande.

En klok man sade en gång...

Att meditation handlar om att komma förbi de där skvalpande vågorna. Föreställ dig att ditt inre är som ett hav. På ytan far vågorna vilt och måsarna skriar högt och dyker efter fisk (symboliserar dina tankar). Du vet att du behöver dyka ner för att slippa vågorna. Du vill ner djupt. För där nere kommer du inte bekymras av en endaste våg (tankar), inte en endaste mås, knappt en fisk. Där nere är det stiltjet du söker. Här kan vad som helst hända. Och det är magiskt.

När jag själv når detta är det otroligt. När jag berättar för min sambo brukar jag uttrycka det så här: Det känns som om jag varit någon annanstans, men samtidigt varit här.

Känslan är att man verkligen gjort en djupdykning inåt. Det är uppfriskande och omtumlande på samma gång.

Mina favoritmeditationer...

Vissa gillar att meditera i tysthet, enbart med fokus på sina andetag och tankar. Andra vill göra det med lite musik, kanske i hörlurar. Sedan dem som mig, som gillar att bli guidade. Jag är ganska petig när det kommer till vem. Deras tonlägen måste matcha mig, annars går det inte. Musiken i bakgrunden betyder också mycket. Allra helst uppskattar jag meditationer som inleder med att gå igenom kroppen, en slags kroppsskanning och jordning.

Det händer också att jag innan läggdags går igenom mina chakran, utan musik eller röster som guidar mig. Att jag öppnar upp, renar dem och känner efter hur det "står till med dem" och vilka jag behöver jobba lite mer på.

Hur mediterar jag?

Jag vet inte hur många gånger jag försökte sitta i den klassiska lotus-ställningen. Men sanningen var den att den fick min rygg att värka utav bara h-vete (och jag har problem med ryggen så det var väl ingen nyhet.) Jag försökte och envisades för jag hade fått för mig att det var den enda rätta ställningen.

Men till sist gav jag upp den tanken och beslutade att tänka efter själv utan att lyssna på andra som ansåg sig veta rätt. Jag började meditera liggandes istället, och från den dagen förändrades min meditation och jag fick resultat.

Jag kan meditera på en yogamatta, i sängen, i soffan, utomhus på en filt... Ja, vart det än känns bekvämt. För mig finns det inte så stor risk att jag somnar, då jag generellt har svårt att somna. Men självklart, jag har somnat ifrån några gånger - men då har det varit bland de bästa sömnerna jag upplevt.

Det spelar faktiskt ingen roll, anser jag. Det ska vara en skön stund för både kropp och själ, och lider man så är det fel. Jag tycker att man ska prova sig fram och hitta det som passar en själv. Inte lyssna och tro på allt någon annan sagt eller påstått. Man får lita på sig själv och att man själv har svaren på vad som passar en själv.

Hur ofta jag mediterar varierar. Det beror på hur mycket jag behöver. Vissa veckor mediterar jag ungefär 5 dagar i veckan, sen kanske bara 2. Sen kan jag känna mig så vid gott sinne att jag inte mediterar alls på en period. Mest för att jag inte känt behov av det, men jag tror ändå att alla skulle må underbart av att meditera lite varje dag. I alla fall i 5-10 min.

I nästa inlägg om meditation tänkte jag lista några av mina favoriter från Youtube som skapar guidade meditationer. Jag är ganska petig när det kommer till vem det är som guidar mig och tonläget måste passa som handen i handsken.

Dessa vill jag jättegärna dela med mig av!

Berätta gärna om era egna upplevelser i meditationen i kommentarerna, det hade varit så spännande att få höra om!

Ta hand om er :)

/Caroline, jag som skriver här på Universums karameller.